Ta kontroll på främre segmentet, gnugga inte ögonen

VETENSKAP 3 2026

Är det skadligt att gnugga ögonen? Det är en fråga som ofta återkommer denna tid på året. När det blir varmare och ljusare ökar mängden pollen i luften, vilket inte uppskattas av alla. För oss som undersöker ögon märks det tydligt att fler är irriterade i ögonen, inte bara genom rodnad, rinnande ögon eller klåda. Det blir också ännu viktigare att kontrollera den subtarsala konjunktivan, där problem kan synas tydligt.

Att evertera ögonlocken görs alltid på kontaktlinspatienter, men är även viktigt för personer med pollenallergi för att upptäcka förändringar. För att kunna se mindre förändringar krävs dock ett basvärde. Precis som för kontaktlinsbärare, där detta undersöks innan linsanvändning, bör vi även evertera hos patienter som uppger pollenallergi.

Artiklarna här har det gemensamma att klåda kommer och önskan om att gnugga ögonen finns, som vi avråder från. Den första artikeln har kontrollerat hur korneas topografi och andra värden påverkas av att gnugga ögonen vid allergi hos barn mellan 8-14 år. Detta har även jämförts med barn utan allergi i samma åldrar. Det är en intressant artikel och visar på att det är viktigt att hitta problemet och kunna behandla det istället för att tvingas att gnugga ögonen, att motivera barn att låta bli är inte lätt. Den andra artikeln har kontrollerat rollen av etnicitet och ålder för resultatet av crosslinking. Där studierna har utförts i Storbritannien och Saudiarabien och resultatet har därefter jämförts.  Där patienterna har följts under tre år med ett brett åldersspann på deltagare, artikeln tar även upp andra länders studier. En spännande artikel som visar att vi har mer att lära i detta område.  

Vid keratokonus tunnas cornea ut och blir mer känslig för gnuggning som kan påverka denna negativt, finns det då även en allergi som gör att allergiklåda tillkommer är det inte bra. Men även utan keratokonus så bör intensiv gnuggning av ögonen undvikas. Här gäller det för oss att vara lyhörda och fråga mer, uppges allergi mot pollen ska följdfrågan vara ”Hur reagerar du, påverkas ögonen?” Evertera då ögonlocken, kontrollera hur medicineringen sker. Antihistamintabletter kan ge torrare ögon som leder till mer gnuggning. Ögondroppar konserverade med Benzalkoniumklorid kan ge mer allergireaktioner, inte bara förstöra kontaktlinser. Allergiögondroppar i endospipetter har inte irriterande konserveringsmedel vilket är en fördel. Irriterad och rinnande ögon ger inte ett bra seende, väl fungerande ögon och bra information ger mer nöjda kunder.

Catarina Ericson
OPTIKs vetenskapsredaktör
MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. 
e-post: catarina@c-optik.se

ARTIKEL 1

Effekterna av ögongnuggning på hornhinnans topografi och biomekanik hos barn med allergisk konjunktivit

Bakgrunden ger bra information vad som sker vid gnuggning.
Resultat och sammanfattning är intressant.

Sammanfattning Catarina Ericson

Syfte: Att karakterisera korneala topografiska och biomekaniska förändringar hos barn med allergisk konjunktivit och utvärdera deras samband med frekvensen av ögongnuggning.
Metoder: Denna tvärsnittsstudie inkluderade barn i åldern åtta till fjorton år med diagnostiserad perennial/säsongs allergisk konjunktivit som behandlats vid denna institution.   Alla deltagare genomgick rutinmässiga oftalmologiska undersökningar, korneal topografi och visualiserade bedömningar av korneal biomekanik. Resultaten jämfördes med ålders- och könsmatchade friska kontroller. Frekvensen av ögongnuggning dokumenterades, och korrelationsanalyser samt analys av mediations-effekt genomfördes mellan frekvensen av ögongnuggning och förändrade korneala topografiska och biomekaniska parametrar.
Resultat: Inga signifikanta skillnader hittades mellan gruppen med allergisk konjunktivit och kontrollgruppen beträffande ålder, kön eller sfäriskt ekvivalent. Bland de korneala topografiska parametrarna, framhöjning vid den tunnaste punkten (Fe) och frontdifferens avvikelse (Df) var signifikant högre i den allergiska gruppen jämfört med kontrollgruppen. När det gäller korneala biomekaniska parametrar var den första applanationslängden (A1L) och styvhetsparametern vid första applanation (SP-A1) signifikant lägre i den allergiska gruppen. Fe och Df korrelerade positivt med frekvensen av ögongnuggning och medierade helt effekten av ögongnuggning på Tomografiska och Biomekaniska Indexet (TBI). A1L och SP-A1 korrelerade inte med frekvensen av ögongnuggning och medierade inte dess effekt på TBI.
Slutsatser: Barn med allergisk konjunktivit uppvisar ökad höjd på den främre korneala ytan och frontskillnadsavvikelse. Dessa abnormaliteter är associerade med frekvensen av ögongnuggning, vilket påverkar TBI genom förändringar i Fe och Df.

LÄNK:
The Effects of Eye Rubbing on Corneal Topography and Biomechanics in Children With Allergic Conjunctivitis | TVST | ARVO Journals

ARTIKEL 2

Roll av etnicitet och ålder i förändringar av hornhinnans kurvatur och tjocklek efter korneal cross-linkning för keratokonus

Introduktionen visar på spridningen av Keratokonus i olika områden.  Metoddelen visar på hur viktigt det är med samarbete vid olika studier. Resultatdelen är spännande.

Sammanfattning Catarina Ericson

Syfte: Att undersöka effekten av korneal cross-linkning (CXL) på hornhinnans kurvatur och tjocklek i två olika keratokonuspopulationer, en baserad i Mellanöstern (Saudiarabien) och en i Europa (Storbritannien), samt att utforska om ålder och etnicitet spelar en roll för resultaten av CXL.
Metoder: Denna studie inkluderade 208 ögon av 197 keratokonuspatienter för den brittiska kohorten och 362 ögon av 329 keratokonuspatienter inkluderades för den saudiska kohorten. Alla patienter genomgick epitel-bort acceleratorad CXL på båda platserna. Patienterna delades in i tre åldersgrupper: ≤18 år, 19 till 27 år och ≥28 år. Resultaten av CXL bedömdes med Scheimpflug-avbildning under tre års uppföljningar och jämfördes mellan kohorterna från båda länderna.
Resultat: Baslinjens maximala keratometri (Kmax) och pachymetri var 64,32 ± 8,07 D respektive 441 ± 33,52 μm för den brittiska kohorten och 54,60 ± 7,59 D respektive 462 ± 36,38 μm för den saudiska kohorten. Tre år efter CXL förbättrades eller stabiliserades Kmax i 47 ögon (82,45 procent) i den brittiska kohorten och i 188 ögon (84,30 procent) i den saudiska kohorten, med signifikanta förbättringar på 1,30 ± 3,00 D (P = 0,003) respektive 1,2 ± 2,91 D (P <0,001), respektive. Pachymetri var signifikant reducerad för båda kohorterna (P=0,001 och P<0,001, respektive). Kmax visade inga betydande förändringar i någon åldersgrupp efter CXL i UK-kohorten, medan Kmax förbättrades signifikant i alla åldersgrupper i den saudiarabiska kohorten.
Slutsatser: Keratokonus presenterades i ett mer avancerat stadium i UK-kohorten jämfört med den saudiarabiska kohorten. Trots denna skillnad i grundläggande svårighetsgrad bidrog CXL till att stabilisera keratokonusprogressionen hos de flesta patienter i båda populationerna. När varje kohort betraktades separat var effekten av CXL jämförbar över alla åldersgrupper, utan att någon åldersgrupp visade större nytta.

LÄNK:
Role of Ethnicity and Age in Corneal Curvature and Thickness Changes Following Corneal Cross-Linking for Keratoconus | TVST | ARVO Journals