Torra och trötta ögon

VETENSKAP 5 2026

Sommaren närmar sig nu sitt slut även om det fortfarande både är ljust och varmt ute. Hoppas att alla har haft möjlighet till semester och avkoppling under sommaren. Vardagen kommer tillbaka med både arbete och andra aktiviteter då är det bra med påfyllda krafter. Även om många har läst böcker på semestern så är det inte samma som att sitta vid en skärm hela dagarna på arbetet. Nu får ögonen börja jobba mer och under längre stunder och tillströmningen till oss optiker ökar igen. Glöm då inte bort att påminna om 20-regeln, mottagligheten för denna information är oftast högre när besvär har uppstått efter en tids avslappning. Det är inte bara seendet och ackommodationen som nu får vara mer aktiva högre krav ställs på tårfilmen när vi blinkar mindre. Har besvär funnits med torra ögon så har det troligtvis blivit bättre med mer ledighet och mer utevistelse. Torra ögon märks ännu mer lite längre fram i höst när värme måste vara igång inomhus, då ökar troligt dessa besvär. Artiklarna i detta nummer handlar om torra ögon.

Den första är ett examensarbete från Linnéuniversitet som har undersökt om det blir skillnad på Ni-But om det utförs i början av synundersökningen eller i slutet. Ett intressant arbete som också ger en del tips för undersökningen. Tänk var bra det vore om det alltid fanns angivet i journalen från förra synundersökningen vad Ni-But var då, då hade det varit lätt att se en förändring. Den andra artikeln handlar om upptäckt av mikropunkter i korneas stroma som en koppling till torraögon-sjukdom (DED). Det är intressant att inte bara epitelet påverkas av torra ögon utan att även stromat kan påverkas vid DED.

Med hösten kommer nu olika kickoffer och Optometridagarna närmar sig, det innebär ny information och kunskaper. Då gäller det att fundera på hur och vilket led i undersökningen eventuella nya metoder ska komma in och var de ska journalföras. En bra och tydlig journalföring från tidigare undersökningar underlättar mycket vid synundersökningar och ger även möjlighet till tydligare remisser. Det är bra att tänka på om tanken kommer att avstå ett moment i en synundersökning. Tänk frågan, vill jag nästa gång veta vad resultatet var idag av det momentet?  Det kan gälla många olika delar men till exempel alla prel-tester, IOP, linsens status enligt LOCs-skalan och hur blodsockret är för diabetiker. Frågor finns på Optikerförbundets hemsida.

Catarina Ericson
OPTIKs vetenskapsredaktör
MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. 
e-post: catarina@c-optik.se

Bild ur artikeln.

En jämförelse av Non Invasive Tear Break-Up Time
före och efter synundersökning

Sammanfattning Catarina Ericson

Syfte: Huvudsyftet var att undersöka om Non-Invasive Tear Break-Up Time (NIBUT) skiljer sig beroende på om mätningen utförs före eller efter en synundersökning. Sekundärt undersöktes om en enskild NIBUT-mätning skiljer sig från medelvärdet av tre upprepade mätningar före respektive efter synundersökningen.

Metod: Totalt 35 personer (18 kvinnor, 51 procent; 17 män, 49 procent) deltog. Åldern var 19–88 år, med en median på 55 år (IQR 17). NIBUT mättes på höger öga tre gånger före och tre gånger efter synundersökningen, med några sekunders mellanrum. Mätningarna utfördes med IDRA, som registrerar tiden till den första tårfilmsuppsprickningen. Medelvärdet av de tre mätningarna beräknades.

Resultat: Ingen statistiskt signifikant skillnad sågs i NIBUT före respektive efter synundersökningen, vare sig för en enskild mätning (p=0,127) eller tre upprepade mätningar (p=0,478). Medianvärdet minskade med 2,58 sekunder efter synundersökningen för en mätning och med 0,99 sekunder för medelvärdet av tre mätningar. Reliabiliteten var god för en enskild mätning (ICC=0,794) och utmärkt för tre upprepade mätningar (ICC=0,921).

Slutsats: Tidpunkten för NIBUT-mätningen, före eller efter synundersökningen, påverkar inte resultatet. Tre upprepade mätningar ger dock ett mer tillförlitligt resultat än en enskild mätning.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:2062149/FULLTEXT01.pdf

Mikropunkter i hornhinnans stroma vid torra
ögon-sjukdomar: Klinisk karaktärisering
och samband med hornhinnans nervparametrar

Sammanfattning Catarina Ericson

Syfte: Att undersöka sambandet mellan mikropunkter i hornhinnan och torr ögonsjukdom (DED), samt utvärdera om mikropunkter kan användas som en kvantitativ markör för DED och hur de korrelerar med parametrar från in vivo-konfokalmikroskopi (IVCM).

Metod: I denna prospektiva tvärsnittsstudie undersöktes 76 ögon hos 38 DED-patienter och 24 ögon hos 12 åldersmatchade kontroller. DED diagnostiserades enligt DEWS II. IVCM-bilder analyserades avseende mikropunkter, hornhinnenerver och epiteliala immunceller för att identifiera strukturella förändringar och möjliga samband med sjukdomens svårighetsgrad.

Resultat: DED-patienter hade signifikant fler mikropunkter än kontroller (P < 0,001), särskilt i det subepiteliala stromalagret. Antalet var även högre vid svår DED jämfört med mild till måttlig DED
(P < 0,05). Mikropunktsgraden korrelerade positivt med OSDI-poäng, hyperemi i bulbar konjunktiva och förändringar i hornhinnenerver (P < 0,05). En mikropunktsnivå >2 hade 85,53 procent sensitivitet och 70,83 procent specificitet för DED.

Slutsats: Patienter med DED uppvisar fler stromala mikropunkter, vilka är kopplade till symtom, kliniska fynd och förändringar i hornhinnenerver. IVCM kan därför komplettera den kliniska undersökningen. Mikropunkter kan utgöra en ny, kvantifierbar biomarkör med potential för mer objektiv diagnostik och gradering av DED samt för bedömning av sjukdomens svårighetsgrad.

https://tvst.arvojournals.org/article.aspx?articleid=2811919&resultClick=1