När ett läkemedel blir en samhällsförändring
SPANING
Sveriges mest sålda läkemedel är i dag ett viktläkemedel. Enligt E-hälsomyndighetens siffror har Mounjaro legat i topp varje månad sedan slutet av förra året och passerade i september två miljarder kronor i försäljning. Detta trots att patienterna, enligt Läkemedelsvärlden, själva betalar 50 000–60000 kronor om året.
Det säger något om hur snabbt en ny behandling kan växa till en samhällsförändring. Få har missat att utvecklingen kring GLP-1- och GIP-agonister som Mounjaro, Ozempic och Wegovy har gått fort, men den är värd att stanna upp och reflektera kring.
Spridningen framgår också i Kairos Futures mätserier, där sju procent av svenskarna mellan 16 och 74 år uppger att de har använt Ozempic eller liknande viktminskningsmediciner. Samma mätning visar en möjlig bakomliggande trend, då fler unga uppger att de känner starkare engagemang för sin fysiska form och sitt utseende än för det som händer i samhället.
Fler användningsvägar in är på väg. I somras godkände EU-kommissionen den första tabletten för viktbehandling, och i bland annat Indien och Kanada har billigare generiska versioner redan kommit ut. Effekterna syns även utanför vården. Handelns forskningsinstitut HUI beskriver att det innebär en strukturell förändring av konsumtionen, och konsultföretaget PwC rapporterar att amerikanska hushåll som använder läkemedlen ökat sina klädinköp med nästan tio procent efter ett halvår.
För optikbranschen finns flera beröringspunkter, där den mest direkta är ögat. EU:s läkemedelsmyndighet EMA har slagit fast att semaglutid i mycket sällsynta fall, upp till en på 10 000 användare, kan ge synnervsskadan NAION, som kan leda till synförlust. Risken är liten, men eftersom plötsligt försämrad syn ska utredas snabbt kan optikern bli den som först får frågan.
Den andra beröringspunkten är kunden. Den som förändrar sin kropp och sin självbild vill kanske också förnya sitt utseende i övrigt, och vad är mer centralt än glasögon?
Hur stor förändringen blir återstår att se. Det beror på priser, subventioner och vad framtida studier visar. Men apoteks-
kedjor både i Sverige och utomlands har redan börjat anpassa sina råd och sitt sortiment efter de nya kunderna. Frågan är vad de kommer att efterfråga i optikbutiken.
David Andréasson
Kairos Future
Artiklar
VETENSKAP
Forskning ger en spännande framtid
Ledare
Imponerande kunskapstörst
FRAMTIDSSPANING
När ett läkemedel blir en samhällsförändring
Branschnyheter UTBILDNING
Clinical Conference: Ny teknik och fördjupning
Branschnyheter
Optometridagarna: Fokus på diskussioner
Branschnyheter UTBILDNING
Synsams optikdagar: Testar nytt i Östersund
Optikerliv
Hemma hos Bergmanson
