Vilken utveckling av optikers kunskap

VETENSKAP 4 2026

Examenstider är här och vi ska välkomna in nya kollegor i vår spännande bransch. Även de som gör magister- eller DO-utbildningar närmar sig slutet på tiden som student. Det är dagar som varit målet under lång tid, men utvecklingen och att lära sig har bara börjat. Snart kommer nya utmaningar visa sig för att öka på kunskapen, bara man är nyfiken, öppen och mottaglig för möjligheter som erbjuds.

 Utvecklingen av vidareutbildade optiker började ta fart i början av 2000-talet när första svenska optikern disputerade på hemmaplan, optiker som flyttat utomlands och gått vidare i andra länder har funnits sedan tidigare. Då började också allt fler svenska optiker gå vidareutbildningar som masterutbildningar i optometri i USA och England. Därefter har det rullat på med möjlighet till magister- och DO-utbildningar i Sverige. De disputerade doktorerna har sedan utnämnts till docenter och professorer och fler doktorander kommer till hela tiden. Vilken utveckling det har varit de senaste 25 åren, och denna utveckling hoppas jag ska fortsätta.  Har jag missat någon del av vidareutvecklingen på 2000-talet, låt mig veta så kompletterar jag i nästa nummer

Artiklarna i detta nummer är skrivna av svenska optiker som valt att fortsätta utvecklas inom vårt yrke. Den första är skriven av en doktorand som forskar inom det perifera seendet. Det är en hel grupp med svenska optiker och forskare som är aktiva i denna studie. En intressant artikel där både 

Barn och vuxna är med är i en jämförelse mellan emmetropa/icke myopa och myopa personer. 

Den andra artikeln är skriven av en optiker som i tidigt skede gjorde mastersutbildningen vid PCO/USA och har fortsatt att utvecklas och se nya möjligheter. Många hjälpmedel i undersökningsrummet har han introducerat i Sverige. Här handlar det om ett webbaserad stödverktyg vid bedömning och diagnostik av samsynsdysfunktioner.  Denna ger också en bra insikt i de olika dysfunktionerna. 

Det finns många olika vägar på hur vi ska utvecklas vidare och många gånger kan det svänga i vår yrkesbana. Men allt vi gör i yrket ger mer kunskap och breddar förståelse för olika problem.

Frågor finns som vanligt på Optikerförbundets hemsida där fem rätta svar ger ett CET poäng.

Grattis till alla nya kollegor som slutfört sina utbildningar, nu börjar det roliga. Någon vetenskaplig artikel kommer det säkert bli under sommaren för min del, att läsa nytt när man är avkopplad kan leda till många eftertankar.

Önskar alla en trevlig och skön sommar med lite ledighet och avkoppling. 

Catarina Ericson
OPTIKs vetenskapsredaktör
MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. 
e-post: catarina@c-optik.se

Bedömning av perifert fokus hos myopa och icke-myopa 
Introduktion av ”Depth-of-refraction”

Sammanfattning Catarina Ericson

Syfte: Den perifera bildkvaliteten är av hög relevans för myopiforskning, men perifer refraktion är svår att definiera på grund av aberrationer som påverkar fokusdjupet. Denna studie undersökte den perifera bildkvaliteten (±25° horisontellt fält) med hjälp av tre olika mått på bildkvalitet, med tillagda sfärisk-cylindriska vågfronter för att hitta den bästa korrektionen.
19 vuxna och 33 barn mättes med en dubbelvinklad vågfrontaberrometer som en del av Stockholm Myopia Study. Den optiska bildkvaliteten beräknades från vågfronterna, för 10 000 olika sfärisk-cylindriska korrektioner runt den andra ordningens Zernike-refraktion,för att hitta den bästa korrektionen samt intervallet av korrektioner med liknande bildkvalitet (”refraktionsdjup”).
Resultat: Sammantaget var det perifera bästa fokuset inte tydligt, med ett stort refraktionsdjup. Emmetroper/icke-myoper hade större perifert refraktionsdjup än myoper (medelvärden på 2,69 och 1,74 D, respektive (Strehl-förhållande-metrik)). För vissa deltagare hade detta spektrum av korrigeringar en multifokal karaktär. Förekomsten av multifokalitet berodde på bildkvalitetsmetrik men var generellt vanligare hos emmetroper/icke-myoper än hos myoper.
Slutsatser: Det perifera synfältet har inte alltid ett klart bästa fokus och kan visa multifokala egenskaper hos vissa individer, där olika korrigeringar ger liknande bildkvalitet. Eftersom emmetroper/ickemyoper hade mer multifokalitet och större refraktionsdjup än myoper, tyder detta på att inneboende perifera optiska egenskaper kan spela en roll i utvecklingen av myopi.

LÄNK
http://optik.optikbranschen.se/wp-content/uploads/2026/05/s44402-026-00023-5-1.pdf

Webbaserat (on-line) stödverktyg för bedömning
och diagnostik av samsynsdysfunktioner

Denna artikel av Göran Skjöld, Optometrist, MSc Klinisk optometri, FAAO, beskriver ett verktyg som kan användas vid bedömning av bristfälliga samsynsfunktion/-er, som kan vara orsak till synbesvär, och som har betydelse inför t ex myopibegränsande åtgärder.
I verktyget finns information som är relevant vid bedömning och analys av brisfällig samsynsfunktion.
Verktyget kan användas även vid screening av skolbarn, för indikation av fall där det kan finnas behov av ytterligare undersökning. 

Läs mer om webbverktyget i artikeln som nås här:
http://optik.optikbranschen.se/wp-content/uploads/2026/05/Webbaserat-verktyg-for-optiker.pdf