Viktigt se helheten vid undersökningar

VETENSKAP 6 2026

Optometridagarna i år har visat hur viktigt det är att se helheten inom allt vi gör med tips och ny kunskap som vi tar med hem att kunna nyttja när vi gör undersökningar. Det innebär att vi ser och reagerar på flera saker vid en undersökning. Då upplever jag det som mycket positivt när assistenter kan göra vissa undersökningar med hjälp av digitala instrument som   kompletterar mitt arbete så att jag kan fokusera på det som inte kan utföras av andra än optiker. Utvecklingen inom digitalisering fortsätter och möjligheten för digitala hjälpmedel i vårt arbete kommer säkert att öka. Tveksamheten är stor bland många och frågor om optikeryrket håller på att urgröpas ställdes under helgen, för att assistenter kan göra vissa undersökningar och moment med hjälp av digitala instrument.  Denna utveckling har var likande i årtionden, som när autorefraktorerena kom då var inte det bra, optikernas handlag med att skia användes inte. Bedömningen av resultat gjordes ändå av optiker, tiden som optikern sparade in kunde användas till andra moment när värdet redan fanns och var utfört av assisterande personal. Så har det fortsatt och utvecklingen går framåt. Optiker har en betydligt djupare kunskap att se synrelaterade problem idag och behöver göra fler kompletterande undersökningar, då är det skönt nära assistenter kan utföra delar med hjälp av digitala metoder på ett patientsäkert sätt, som vi sedan bedömer och tid frisätts för att kunna fokusera på problemlösning. Vad är det då som gör att vissa är för utveckling och andra emot? Det frågan finns nog inte ett entydigt svar på.  

Den första artikeln är ett examensarbete i hälsovetenskap på magisternivå. Den handlar om   kommunikationens roll i hållbar digital utveckling inom hälsoinriktade verksamheter. Den är riktigt intressant där både läkare, fysioterapeuter och många fler har deltagit och se att samma tveksamheter för implementering och utveckling finns inom alla områden.

Den andra artikeln handlar om utveckling av program att använda som hjälp vid bedömning av bulbära konjunktiva. Det är intressant att se vilka möjligheter som finns. Många andra liknande program forskas det på och den typen av digital hjälp tar vi oftast tacksamt emot eftersom det underlättar vårt arbete.  

Frågan är om vi ska se positivt på utveckling eller vara bakåtsträvande. Artikel ett visar på hur viktig kommunikation är vid implementering av ny teknik. Kan det vara så att okunskap om tekniken gör att den upplevs negativ? För min del är utveckling något positivt men det måste alltid ske på ett patientsäkert sätt. Frågor finns som vanligt på Optikerförbundets hemsida.

Catarina Ericson
OPTIKs vetenskapsredaktör
MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. 
e-post: catarina@c-optik.se

Artikel 1

Kommunikationens roll i hållbar digital utveckling inom hälsoinriktade verksamheter

Författare: Annika Ekstedt
Sammanfattning Catarina Ericson

Tekniska lösningar används i dag i många hälsoinriktade verksamheter och har blivit en del av det dagliga arbetet. Avsikten har varit att förbättra kvalitet, effektivitet och samordning i verksamheten. Lösningarna har bland annat använts för dokumentation, planering och kommunikation inom och mellan yrkesgrupper.
Samtidigt fungerar införandet inte alltid som planerat. Många verksamheter möter olika utmaningar, bland annat ökad arbetsbörda, egna lösningar som inte är i linje med teknikens avsikt och ibland ett digitalt utanförskap.

Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare och chefer inom hälsoinriktade verksamheter upplever och hanterar kommunikationen vid införande och användning av tekniska lösningar och tjänster.

Studien genomfördes med en kvalitativ och explorativ ansats. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med medarbetare och chefer från olika hälsovårdsinriktade verksamheter i Skåne. Materialet analyserades med reflexivtematisk analys.

Resultatet visar att införandet ofta upplevdes som styrt uppifrån, med begränsade möjligheter till delaktighet. Flera deltagare beskrev att kommunikationen ibland var otydlig och svår att koppla till det egna arbetet. Många upplevde att lärandet främst skedde genom eget initiativ och stöd från kollegor. Hur lösningarna användes påverkades också av hur användbara de upplevdes vara och vilka krav som fanns i verksamheten. När systemen inte fungerade som förväntat skapade deltagarna egna lösningar för att få arbetet att fungera i praktiken.

Länk: Kommunikationens roll i hållbar digital utveckling inom hälsoinriktade verksamheter

Artikel 2

Automatiserad kvantifiering av hyperemi i den bulbära konjunktivan via smartphone med hjälp av kartläggning av kärltäthet

Sammanfattning Catarina Ericson

Bild ur arbetet.

Syfte: Att utveckla en applikation för smarttelefoner (Conjunctiva VD) som objektivt kvantifierar hyperemi i den bulbära konjunktivan genom att uppskatta kärltätheten (VD) i konjunktivan inom ett användardefinierat område av intresse (ROI).
Metoder: Totalt 100 bilder av konjunktivan från två publika datamängder analyserades. En extern bildtekniker valde ut bilder som uppfyllde fördefinierade kvalitetskriterier och markerade ett område av intresse (ROI) i den nedre bulbära konjunktivan i appen. Efter valet av ROI ändrade applikationen automatiskt storleken på varje ROI till 2100 × 1800 pixlar och utförde kärlsegmentering direkt i enheten med hjälp av en fast datorseendeprocess för att beräkna VD (%). Tre oftalmologer (experter) bedömde oberoende av varandra graden av hyperemi i det av teknikern definierade området med hjälp av en skala (0–4) och gjorde en subjektiv uppskattning av VD i procent. Överensstämmelsen mellan bedömare (kvadratiskt viktat κ för Efron-gradering och intraclass-korrelationskoefficient för subjektiv VD) samt sambanden mellan VD-värdena och experternas bedömningar (Spearmans ρ) utvärderades.
Resultat: Överensstämmelsen mellan bedömare var hög för Efron-graderingen (kvadratiskt viktat κ = 0,854–0,885), med en likvärdigt hög reliabilitet för den subjektiva uppskattningen av VD (intraclass-korrelationskoefficient = 0,910; 95 % konfidensintervall: 0,877–0,935). Det applikationsbaserade VD-värdet uppvisade stark korelation med Efron-graderna hos samtliga bedömare (Spearmans ρ = 0,780–0,807; samtliga P< 0,001) och med det expertbedömda VD-värdet (ρ = 0,814–0,843; samtliga P< 0,001).

Länk
Smartphone-Based Automated Quantification of Bulbar Conjunctival Hyperemia Using Vessel Density Mapping | TVST | ARVO Journals