Utvecklingen av AI – en spännande framtid

Sommaren närmar sig sitt slut, hoppas att alla haft en skön semester och hunnit koppla av, då kommer ofta suget efter att få återgå till mer normala dagar. Visst är det roligt att komma igång igen och träffa kollegorna och patienterna igen.  Att hösten närmar sig innebär också att Optometridagarna närmar sig då vi får träffa ännu fler kollegor och höra vad som händer och hur framtiden ser ut inom vår bransch. 

Utvecklingen i framtiden är spännande, med all ny teknik som finns och som utvecklas så kan vi nå långt. Men frågan är vad tycker vi optiker om utvecklingen, är vi positiva till förnyelse eller ska det vara som vanligt i vårt arbete. Artiklarna i detta nummer handlar om AI och vår syn på den möjligheten.  Den första artikeln är ett examensarbete från LNU om vad optikerna tycker om implementeringen av AI i vårt arbete. Det är intressant att se hur vi optiker har svarat på frågorna. För visst vill vi ha hjälpen som AI kan ge oss vid bedömningar av olika undersökningsresultat, men samtidigt så finns kanske en tvekan om AI kan ta över vårt jobb.  Den tvekan fanns redan 1950 inom sjukvården, i en artikel som detta examensarbete hänvisar till påtalas detta redan på den tiden då det fanns en tvekan om framtidens möjligheter. Det kan nästan jämföras med att optikerna på 50-talet inte fick använda foroptorn vid synundersökningar för att inte lura kunden att de hade blivit medicinskt undersökta. Jag tycker det är tur att vi har gått vidare från det och framtiden är spännande och om möjligheten finns att bli avlastade från enklare undersökningar så leder det till att tid frigörs för oss optiker som då kan fokusera på mer komplexa fall.  

Den andra artikeln handlar om AI vid Cornealtopografi och tillpassning av ortho-k-linser. Tänk om det inte AI fanns idag då skulle vi fortfarande sitta med provinser för ortho-k och tillpassa de som gav bäst resultat och inte som idag med individproducerade linser som ger ett fantastiskt resultat. Vad som kan utvecklas där får tiden utvisa.

AI kan inte ersätta medicinsk kunskap, men det kan komplettera och förstärka den på flera viktiga sätt. Den kan hjälpa till att hitta tidiga tecken på sjukdomar, många av oss har idag funduskamera eller OCT och de ger en vägledning om något är utanför normalvärden. Men medicinska beslut kräver en helhetsbedömning av de olika mätvärdena, förståelse för patientens livssituation och andra sjukdomar, det kan inte AI utföra så även om AI hjälper oss kan den inte ta över vårt arbete, bara underlätta.  Det leder också till en utveckling av vår assisterande personal som då ska inhämta fler uppgifter inte bara AR och IOP som sedan ingår i optikernas bedömning.  På samma sätt som för oss optiker kommer assistenternas kunskap att öka det vinner alla på i de olika leden. Frågor till artiklarna finns som vanligt på Optikerförbundets hemsida.

Catarina Ericson
vetenskapsredaktör
MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. 
e-post: catarina@c-optik.se

Artificiell intelligens inom optometri
En enkätstudie om svenska optikers attityd
kring implementering av AI inom optikeryrket

Sammanfattning:  Rasmus Baluch Rinaldo och Gustav Jönsson

Syfte: Att kartlägga legitimerade optikers inställning till använda artificiell intelligens (AI) inom deras yrkesroll och ifall de föredrog hög- eller låg autonoma implementeringar med hjälp av frågeformulär.

Metod: Ett webbaserat frågeformulär skickades ut i facebookgruppen Optikforum, Linkedin samt delades av Optikerförbundet till deras medlemmar. Frågorna innefattade både högautonoma (beslutstagande) och lågautonoma (rekommendationer och tips) AI-implementeringar i sex områden (fundus, OCT, perimetri, anames, refraktion och remiss).  Resultaten sammanställdes och innan analys exkluderades alla “vet ej”-svar. Parvisa jämförelser mellan signed-rank-test.. autonomi-nivåerna gjordes med Wilcoxon 

Resultat: Totalt 208 legitimerade optiker svarade på enkäten. Attityden var signifikant högre för lågautonom än för högautonom AI i samtliga moment (Wilcoxon Z ≤ –6,838, p < .001). Den positiva inställningen till lågautonom AI var tydligast i de kliniska momenten fundus, OCT och perimetri, medan attityden var lägre i de patientnära momenten anamnes, refraktion och remiss. 

Slutsats: Svenska optiker föredrog konsekvent lågautonom AI framför högautonom AI. Det fanns en större positiv attityd inom kliniska applikationer än områden relaterat till synundersökning. Innan AI kan implementeras är det dock av yttersta vikt med en välutbildad personal och en tillförlitlig produkt.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1965985/FULLTEXT01.pdf

Standardiserad cornealtopografidriven AI  
för ortokeratologi anpassning

Sammanfattning: Catarina Ericson

Syftet med studien var att utveckla ett standardiserat AI-system som kombinerar hornhinnetopografibilder och numeriska parametrar för att förbättra anpassningen av ortokeratologilinser (OK-linser), vilket är viktigt vid behandling av myopi. En viktig del i detta arbete var att skapa en enhetsoberoende metod för att standardisera hornhinnetopografi, vilket hittills har varit en barriär för att bygga generella AI-modeller inom detta område.

Data från 1153 patienter med Euclid OK-linser analyserades, varav 519 ögon valdes ut för modellträning baserat på korrekt behandlingszonavvikelse. En hybrid AI-modell byggdes, där djupinlärning analyserade topografibilder och maskininlärning hanterade numeriska parametrar.

Målet var att förutsäga två nyckelkomponenter i linsanpassning: anpassningskurva (AC) och cylinderkraft (CP). Modellen använde multitask learning för att hantera sambandet mellan dessa två parametrar.

Resultaten visade att: De numeriska modellerna gav hög precision för både AC och CP. Den bildbaserade modellen presterade acceptabelt för AC, men var mindre tillförlitlig för CP. Hybridmodellen överträffade båda med mycket hög precision i både AC och CP.

Slutsatsen är att det föreslagna AI-systemet inte bara förbättrar precisionen i OK-linsanpassning, utan även ökar modellens generaliserbarhet genom standardisering av topografidata över olika enheter. Det utgör därmed ett viktigt steg mot mer pålitliga och individualiserade AI-lösningar för myopikontroll.

https://tvst.arvojournals.org/article.aspx?articleid=2810674