Skobarn och synfel – vi kan göra skillnad

LEDARE

Finns det barn med obehandlade synfel i grundskolan? Och om så: hur påverkar det deras upplevelse av skolan och möjligheter att ta till sig undervisningen? De här frågorna väcktes i Optikbranschens medlemsmöte i vintras. Vi var överens om att det låter sannolikt men för att göra något åt det behövs mer än tyckande, vi måste kunna peka på hårda, oberoende fakta. Vi valde därför att be KI om hjälp, och i slutet av mars kunde Marika Wahlberg Ramsay presentera en litteraturstudie som gav tydliga svar.

I sammanfattningens första stycke kunde vi läsa att forskningen pekar tydligt på att refraktionsfel och binokulära dysfunktioner är vanliga, ofta oupptäckta och i hög grad behandlingsbara. Trots detta upptäcks många synproblem inte genom dagens synscreening, då traditionella metoder som enbart mäter avståndsvisus ofta missar hyperopi, astigmatism och ackommodations- samt vergensproblem. Detta innebär att ett betydande antal barn riskerar att gå miste om den synkorrektion eller behandling som krävs för att kunna arbeta uthålligt och effektivt på nära håll.

Här har branschen en viktig roll att spela, men för att göra skillnad krävs det också att politiken tar sitt ansvar. Vi i Optikbranschen menar att alla barn ska få en ordentlig synundersökning i årskurs tre, utförd av optiker med rätt kunskap och instrument. Skolhälsovården, som för närvarande saknar både utbildning och utrustning för dessa undersökningar, kan inte garantera samma grundliga undersökningar.

Argumenten för detta är många. En systematisk synkontroll kan hjälpa skolan att tidigare skilja på synrelaterade hinder som kanske påverkar läs- och skrivförmågan och andra behov av stöd. Naturligtvis ska barn inte heller behöva vara beroende av att en vuxen i hemmet misstänker synproblem eller har råd att boka en undersökning. Genom att införa en synkontroll i årskurs tre kan vi stärka barns rätt till likvärdiga förutsättningar i skolan, oavsett bakgrund.

En synkontroll är en enkel, konkret åtgärd som kan upptäcka hinder som annars kan misstolkas som koncentrationssvårigheter, lässvårigheter eller bristande studiemotivation. Det handlar om att ge varje barn möjlighet att nå sin fulla potential, och här kan vi som bransch verkligen göra skillnad.

Vi är medvetna om att det alltid är en utmaning att övertyga politiken om nödvändigheten av förändringar. Men i valtider, då barn- och skolfrågor oftast står högt i kurs, har vi en unik möjlighet att sätta frågan på den politiska dagordningen. Tillsammans kan vi se till att ge fler barn bästa möjliga förutsättningar i skolan – och det är något vi alla tjänar på i längden.